Vem är du, Maya?

En månad har gått sen den där mirakelnatten då Maya kom till världen. Jag hade drömt om ett barn till, ett till likadant som vi redan har, vår underbara Nova. Nu har jag haft några veckor på mig att lära känna Maya, men hon känns fortfarande lite som en främling. Hon är mitt barn, en underbar tjej och jag älskar henne djupt, men det är nog helt omöjligt att förstå sig på små spädbarn och deras behov.

 Vem är du?

Vem är hon då? Troligen har jag glömt mycket från den tiden Nova var lika liten, men jag minns inte alls att hon skulle varit likadan till sättet. Maya känns något ättrigare. Hon blir riktigt arg och skriker sig illröd tills hon tappar rösten om hon inte får sin vilja igenom. En liten piraya på ständig jakt efter mat. Eller närhet. Minns inte att Nova skulle varit riktigt lika ivrig, men minnet kanske sviker.

Maya sover gott när hon sover. Vaknar 1-2 gånger per natt för att äta. Där är hon nog precis som Nova. Men den lilla tid hon är vaken har hon inte visat speciellt mycket intresse för omvärlden ännu, utan istället ett stort behov att sitta i famnen och snutta och allra helst vid bröstet. Så minns jag inte alls Nova. Hon var väldigt självständig redan från början och hade inte alls samma behov av närhet.

Som mamma är jag mycket tröttare nu. Kanske är Maya något mer krävande eller så tär det mer på krafterna eftersom Maya inte är enda barnet, som Nova var. Och var finns det där adrenalinet jag hade när Nova var spädbarn, som gjorde att jag aldrig kände mig trött, trots att jag inte fått sova ordentligt. Jag måste erkänna att jag längtar till att Maya ska bli ett par månader äldre.

Och det är med stor nyfikenhet jag ser fram emot detta, så att hon kan börja visa mer av sin personlighet och sina egenskaper, för troligen är hon helt annorlunda än vad Nova är, så är det ju oftast med syskon. Och någon Piraya tror jag inte hon kommer att vara längre till!

Grattis på 1-månadsdagen vår älskade Maya!