Nova & Maya: Gymnastiktjej!

Mamma säger att jag har blivit en riktig gymnastiktjej. Jag övar förstås mycket på gymnastiken på dagis, men så får jag ju öva varje dag efter dagis i parken också. Mamma försöker visa mig ofta hur jag ska göra, fast hon tror ju aldrig att jag ska klara det själv.

Härom dagen visade hon mig hur jag kan hänga i en stång, som är så låg så jag når upp till den själv och klättra uppför stolpen med fötterna så att jag får upp benen över stången och låser fast dem. Hon hjälpte mig och lyfte upp mig, så att jag orkade klättra upp. Sen höll hon i mig så att jag inte skulle ramla när jag släppte ner benen. Dagen efter sprang jag själv över hela parken till stången och gjorde det alldeles själv. Jag sprang tillbaka till mamma och skrek "Jag kunde själv!". Som tur var, så hade ju mamma sett mig göra det.

Jag klättar själv uppför stolpen.

Titta jag hänger!

Sen lyfte mamma upp mig så att jag hängde i stången i knävecken och med armarna. Då släppte jag benen, krångla ner de under stången och ner på marken. Mamma kunde släppa mig när jag skulle släppa ner benen och jag höll fast mig med händerna utan att ramla.

Igår träffade vi en 8-årig tjej som hette Paula, precis som mamma. När de stod och pratade så hängde jag plötsligt själv i knävecken och händerna och så släppte jag ner benen på marken. Både Paula och mamma skrek "Hur gjorde du? Hur kom du upp där själv?". Och så visade jag att jag sprakade upp benet på stången, krånglade mig upp med andra benet också tills jag hängde där med knäna och så släppte jag mig ner åt andra hållet, så jag kom ner som i en volt! Nu skrek mamma ännu mera "Hur gjorde du nu då? Vad duktig du är!!!!". Då blev jag jättestolt över mig själv. Nog är jag en riktig liten gymnast!