Nova träffar Bäbis

Det här blir mitt allra första inlägg på den nya bloggen! Jag hoppas att ni orkar läsa, trots att både Bäbis och mamma och pappa ibland gör sina inlägg också. Men jag är ju bäst på det här, så jag hoppas att jag hinner skriva mest.

I tisdags vaknade jag hos mummi och ukki. Jag hade sovit gott, men hade vaknat och gått ut i hallen en gång mitt i natten. Som tur var hörde mummi det och kunde hämta in mig igen. Jag kunde ju ha trillat nerför trapporna. Sen fick jag sova mellan mummi och ukki istället. När jag vaknade hade jag krypit tätt intill ukki och sov på hans arm.

Vi hann inte mer än äta frukost, leka lite och sova en stund förrän jag blev väckt av att mamma och pappa var hemma igen. Och de hade med sig min lillasyster. Först blev jag jätteledsen och ville inte ens titta på henne, men jag var ju nyvaken och vet inte riktigt vad jag hade väntat mig att få se. Men det visade sig vara en liten liten bäbis! En liten skutt helt enkelt. Vad skulle jag med den där till? Den lilla skrutten heter visst Maya, och jag inser att jag själv har varit med och valt namnet. Men jag tänker ändå kalla den för Bäbis.

Det här är Bäbis!

Man kan visst klappa Bäbis lite försiktigt.

Mummi verkade visst tycka om Bäbis.

Pappa lekte i alla fall mest med mig!

Och jag är busiga lilla jag trots att jag fått en lillasyster.

Jag plockade massor av plommon till mamma.

Vi sov kvar en natt hos mummi och ukki och senare på onsdagen åkte vi hem till farmor och farfar. Bäbis skulle visst visas upp för alla. Till och med Eva hade kommit hela vägen från Nykvarn för att titta på Bäbis. Kan ni förstå?

Eva ser lite nöjd ut när hon håller i Bäbis.

Farmor gav mig presenter för att jag blivit storasyster!

Farfar var i alla fall lite skeptisk till Bäbis, precis som jag.

Vi åt middag hos farmor och farfar och sen åkte vi hem till stan. Och Bäbis fick följa med och sova hos oss. Jag tyckte det var lite konstigt och undrade hur länge den skulle stanna. För jag insåg ju redan nu att den tar väldigt mycket plats. Framför allt går mamma ofta och bär på Bäbis och ger den mat.

Men imorse var allt som vanligt igen. Pappa väckte mig och sa att jag skulle till dagis. När jag klev upp såg jag att Bäbis var kvar och att mamma gav den mat. Pappa gav mig frukost, hjälpte mig att tvätta händerna och borsta tänderna. Jag klädde på mig och fick skjuts av pappa till dagis på hans cykel. Det kändes ju i alla fall bra att gå till dagis precis som vanligt. Mamma och pappa kom och hämtade mig från dagis och det kändes bra att vi som vanligt lekte i parken en stund. Men Bäbis var med.

Jag och mamma gungar på hästen.

Flaska funkar! Nu kan pappa mata Bäbis också.

Bäbis verkar ju vara här för att stanna. Jag tycker väl att det är ok, men inte om mamma ska gå och bära runt och mata den hela tiden. Jag trodde ju jag skulle få en lekkamrat, men Bäbis bara äter, sover eller bajsar. Nä, det var ju inget att ha tycker jag.

Ikväll fick jag ett riktigt utbrott. Jag bara grät och bråkade. Ingenting var bra. Jag vet inte riktigt vad jag skulle skylla på, men mamma och pappa förstod nog att det var Bäbis som var felet. Det har ju alltid varit mamma, pappa och Nova!